Den borttappade bilnyckeln.

I går började jag mitt jobb som fårskötare (2 tim i veckan) och det hade ju kunnat kosta mig 2000 kr. Fåren lyste med sin frånvaro när jag kom fram till hagen. Ut med hundarna ur bilen och fram med DVkameran. Här skulle filmas när Kajsa letade efter fåren. Kajsa skickades i väg och jag tog Nancy med mig upp på åsen för att filma när Kajsa kom med flocken (titta gärna på den lilla filmsnutten.). Efter ett tag kom Kajsa som vanligt och jag försökte filma, inte lätt. Kajsa tog upp flocken till matplatsen och jag stängde av kameran och skulle åka ner till fårhuset. Men var fanns bilnyckeln. Jag är ju van att leta i alla fickor så nu började ett febril kroppsvisitering, men nycklarna var borta. Letande i bilen, nej den var inte låst,gav heller inget resultat. Nu började sökandet på marken, först kring bilen och sedan in i hagen igen. Kunde hundarna hjälpa mig? Båda tränar ju uppletande, men det här var ju inte samma som träning. Jag försökte minnas var jag hade gått men det var inte lätt. Jag sa åt Kajsa att leta. Hon tittade först på mig och tänkte väl att hon hade hittat fåren och dom var ju parkerade. Sedan drog hon i väg före mig och efter en liten stund stannade hon vid ett snår och där hängde nyckeln. Gissa om hon fick mycket beröm. Jag tittade ju bara på marken så jag hade nog aldrig hittat den hängande nyckeln. Jag kunde inte tänka mig att nyckelbandet skulle fastna i en kvist och dra nyckeln ur fickan. Kajsa hade nog följt mitt spår och på så sätt upptäckt nyckeln. Utan henne hade jag nog fått köpa en ny nyckel. Bilden med Kajsa är arrangerad för jag blevså upphetsad när hon hittade nyckel så jag glömde att fotografera då. Klicka på länken för att se när Kajsa hittar fåren! http://www.youtube.com/watch?v=KZckQd-dmIc

Fårvakt

Fars dag. Tänk att någon gång få vara världsbäst. Inte illa.

Foto Magnus

I dag har jag hjälpt Anette med klövklippning. Jag gör som vanligt inte mycket nytta men jag är ganska bra att hålla fast fåren mellan benen, trots att jag är hjulbent och kobent och inte duger till att mota grisar. Visserligen stod jag i mål i både handboll och fotboll när jag var grabb och det blev konstigt nog inga tunnlar.

Ja så har fårvaktarsäsongen börjat. Nu är det ju inget heltidsarbete utan ett par timmars trevlig sysselsättning en dag i veckan. Hundarna gillar naturligtvis jobbet. Tänk att får komma ut till fårhagen och leta upp får flocken, Vilket drömjobb. Kajsa är toppen på att leta för hon springer glatt ut och efter 10 minuter så kommmer hon oftast med hela flocken.

I fredags stog större delen av flocken och åt lunch vid foderhäcken när vi kom ut, men fem får var på rymmen någonstans på udden. Vi gick ner mot en liten vik men inga rymmare i sikte. Då skickade jag Kajsa. Nancy och jag gick upp på den lilla bergsåsen och när jag haltat mig upp kommer Kajsa lugnt och fint med hela flocken. Hon hade hittat de fem rymmarna och samlat ihop dom med de övriga . På vägen tillbaka fick Nancy hjälpa till att driva flocken. Första snön kom här i lördags.

Inte mycket att åka skidor på.

Fredagspromenad.

Första anhalten var Nynäs Gårds kyrkogårds klockstapel.Nästa blev professor Sjögrens mausoleum. Sjögren som bodde på Nynäsgård grundade i princip Nynäshamn i början av 1900talet.Vägen mot Nynäs GårdNynäs Gårds Kapell.

Väg mot Nynäs GårdPå väg mot NickstaNickstaviken. Hopptornet vid Nickstabadet.

Här tävlade man i ungdomens dar. Dock inte i simhopp utan på vattenytan som oftast bara var 17 grader varm. Hu vad kallt"Simstadion"

Höstvecka

Frostnupna slånbär. Novemberritt. Sista löven?

Veckan började med över ett dygns regn. Ca: 30 mm blev resultatet. Sedan mulet och grått med omväxlande sol. Hösten är definitivt här, fast hittills har den varit ganska fin. Dessutom har vi ju gått över till vintertid, varför begriper inte jag. Det är väl endast Eu-parlamentiker som begriper förståss. Jag har börjat cykla med hundarna på morgonen vilket är bra för mina knän och hundarnas konditon. Förra veckan provade jag att hålla i kopplen men det blev lite snedbelastning i axlarna så jag köpte en variant till Springer som heter Walkydog och består av en metallstång som sitter fast på sadelstolpen. Stången tas lätt av med ett enda handgrepp. Nu är köket och hallen äntligen klara, så nu kanske knäna kan återhämta sig efter alla påfrestningar. Och det hoppas jag verkligen för så här dåliga har dom inte varit någon gång.

Gråmulen vecka.

En ganska gråmulen vecka är slut. Det har visserligen varit högtryck hela veckan men solen har för det mesta hållit sig gömd ovanför dimman. Jag har äntligen slutfört reparationsarbetena i köket och hallen. I dag kopplade jag av med att åka och titta på lydnadstävlingarna på Björsta. Det är faktiskt riktigt trevligt. Man kan bara vara där och mysa utan att tänka på något tävlande.

Lotsbåten lägger ut från en tom gästhamn

Kajsa och Nancy leker på gamla Torövägen.

Prispallen i Ekl flankerad av tävlingsledare och domare.

Ulrik en nöjd domare.

Höstvecka.

Största delen av veckan har ägnats åt golvläggning av kök och hall. Klickgolv skulle vara lätt att lägga så till och med jag skulle klara det. Glad i hågen började jag enligt beskrivningen men när första raden var klar insåg jag att man måste mönsterpassa skivorna annars kom plattskarvarna lite hur som helst. Nu blev det plötsligt svårare så tumstocken som inte längre är i tum och hjärnan fick börja jobba. Efter tre dagar mycket svett och en totalt utsliten såg och husse var det lagt. Sedan gick två dagar till att sätta socklar och lägga skenor i dörröppningarna. Men nu är det klart, tror jag. Som tur är behöver hundarna sysselsättas så vi har tränat lydnad och vallat två gånger under veckan. I förra veckan skrev jag om glycosaminet och nu börjar det att göra verkan. I dag har jag nästan kunnat gå som innan jag gjorde uppehållet. Så det är nästan till 100 belagt att för mig gör det nytta. Annars fanns inget alternativ än byte av knän.

Första veckan i Oktober

Träningen med Nancy går framåt. Mycket vackert att titta på just nu. Kajsa hämtar flocken åt oss. Entren till Alhagens våtmark.