Mitt stora trafikbrott. (klicka för att läsa allt)

I lördags kväll skulle vi åka hem från Kungsholmen. Lantis som man är skulle man naturligtvis åka genom city och se stan by night. Och det fick vi göra med besked. Damen i vägvisarlådan försökte guida oss närmaste vägen hem till byn men gatukontoret som antagligen samarbetar med  turistnäringen lät oss ta en ordentlig sväng. Fast någon krogsväng blev det inte fast vi fick se en massa bakgator så det räcker för flera år.

Damen i lådan snackade på så man knappt med att svänga. Och ganska snabbt förstod jag att Söderleden som jag  använt många gånger inte var tillgänglig trots att hon insisterade på att vi skulle forcera kraftiga avspärrningar. Nu åkte vi ju inte i en stridsvagn så nu fick vi köra lite rundare som Stenis skulle gjort i slalombacken. När vi efter många rundningar av kvarteren i Klara kom fram till Tegelbacken började jag tro på damen som har det manliga namnet Tom  Tom. Jodå slussen dök upp och då började man fundera på hur man skulle komma hem. Götgatan har jag använt men det var nog på Arns tid för den verkade ha upphört som gata. Hornsgatan tyckte Tom Tom och lydig som jag är följde jag hennes råd. Men då dök tanken upp att jag som är av den försiktiga typen  redan  hade bytt till dubbar och följaktligen åkte på det förbjudna sättet. Nu går det ju inte att flyga med en C5:a så det var bara att huka sig bakom ratten. Skadan var ju redan skedd. Jag hade med mina piggar(norska för dubbar) rivit upp en massa asfaltdamm så ett antal söderbor redan hade gick och hostade på trottoarerna. (förlåt). När jag funderar på att avvika in på någon mindre gata som är fri för dubbar dök en polis plötsligt upp framför oss. Jag har aldrig sett en polis springa så fort men det var en upplevelse. Han kutade snett över gatan mot oss men han missade oss med några meter. Då förstod jag att han inte jagade stakars lantisar som av misstag irrat sig in på Hornsgatan utan någon annan  bov.  Vi svängde in på Rosenlundsgatan och snart kunde vi åka över Skanstullsbron och då var vi nästan hemma. Så nu har jag efter många års fegande begått mitt största brott. Det känns faktiskt lite skönt att vara lagolydig. Det är inte så lätt nu för tiden när man får gå mot röd gubbe.